Att leva med diabetes är inte alltid så lätt. Man måste hela tiden ha koll på vad man äter, insulinnivån och kan inte resa hur som helst med tanke på att man måste ha tillgång till sjukhusvård om något går fel. Men det kunde varit värre. Jag har friska barn, och även om det är jobbigt att behöva leva med diabetes så hade det varit betydligt värre att ha ett funktionshinder som innebär att man måste åka rullstol, eller ha en sjukhussäng hemma. Jag läste igår om en kvinna vars barn inte kan gå och det hon berättade lät jobbigt. De bär sitt barn ofta, och det funkar ju när det handlar om ett barn. Men barn växer ju upp och blir större och tyngre.
Att ha ett barn, eller en anhörig, som sitter i rullstol går säkert att lära sig att hantera men alla trappor som finns måste vara jättejobbiga. Jag vet att det finns elektriska trappklättrare man kan använda, men det måste vara jättekrångligt ändå. Skulle jag ha det på det viset skulle jag nog välja att bo i ett enplanshus, eller i en lägenhet där det finns hiss så man kommer upp. Att behöva förlita sig på andra som ska hjälpa en är nog inte så kul. Fast det är klart, det är en väldig tur att alla dessa hjälpmedel finns för alla ska ju kunna ha ett värdigt liv oavsett om de har ett funktionshinder eller inte.